strukturlycka.blogg.se

Det måste gå att få till det!!

Så blev dagen..

joooda..kom mej iväg på lite ärenden till sist!! :) först hela lilla bilen full med plast och papper och metall till närmaste återvinningscontainrar. Fy för bövelen så råkallt det var, tummarna värkte jättehemskt, en svit efter mina romantiska eskapader med zundapp-kille januari -77... Sen hem och packa bilen full igen med sopor och loppisgrejer för vidare färd till återvinningscentralen i Gävle. Slängde skitfula tråktallrikar på därtill anvisad plats. Tack och lov att det var ett ställe på marken för nu fyndade jag igen, hittade världens finaste grejer och dom var hela!! några av dom finaste största skålarna var dock krossade, likaså mitt hjärta vid åsynen. Jag halkade omkring där bland krossat porslin och plockade för allt vad tygen höll och sket väl fullständigt i vad folk runtomkring tänkte. Så vackert och annorlunda porslin. Just nu sitter älsk och googlar på "Gmunder Keramik Austria" en keramikfabrik med anor sedan 1492!!!!! FJORTONHUNDRANITTIOTVÅ. Men fattar ni?? En kopp på EBay kostar typ hundra dollar!!! Säga vad man vill men nog har jag näsa för vad som är värt nåt??? Varför ger folk inte saker till välgörenhetsloppisar??? Sitter här både glad, inte så lite förundrad och ganska bedrövad över vad folk slänger... Men tänk att just jag hittade det??!!!  
Förra gången hittade jag en skitcool taklampa i brunt glas från 50-60 talet och gången före det en klassisk grön Husqvarna symaskin! 
 
 
Köpte massa hyacinter på Willys (29kr för ett trepack), och lämnade tillbaka sopiga bubbelmaskinen på Rusta, sen tog jag mej även till lilla faster, som ska skrapa runt i amputationssåret i morgon för det läker så dåligt. Jag var trött som en gnu men bet ihop och klev in. Tillsammans med faster med sin stump satt även brorsan med hela nyopererade handen ( se föreg. inlägg)i  jättestort bandage... Jag började gråta på en sekund, så mycket för att bita ihop, och snyftade fram att "jag orkar verkligen inte med er två..." Sen kramades vi och drack lite kaffe. Var på sätt och vis bra att dom fick se hur jag mår för det går inte att förklara så människor fattar...
 
Ja nu är det gjort för den här gången i alla fall. Nöjd med dagen! :)