..av min självkänsla fick jag idag!
Är ju relativt nyinflyttad här i min lilla kokong på 30 kvadrat och har inte fått upp..och har inte plats!..för alla mina ärvda gamla tavlor och foton på ungarna och andra så nära och kära som inte finns här på jorden längre. Det är viktigt för mej att känna rötter och tillhörighet så det är ett dilemma hur jag ska få till det. Särskilt nu när det verkar som jag plötsligt bytt stil. Från älskade farmors-stilen, som gett mej kärlek och trygghet hemma, till nåt helt annat..som kanske är..jag? I alla fall..idag tänkte jag ta tag i fotona..kanske försöka göra nåt fint collage av mina kära. Döm om min förvåning när det blev att jag gjorde en tavla av en babybild på mej som mamma gjort en liten förstoring av nån gång i tiden!! Inte minst förvånande med tanke på att jag aldrig gjort nåt liknande förr, sen att det blev på MEJ?? När jag var klar kändes det så bra..liksom varmt i hjärtat..och då kom tanken: Kanske det inte är helt fel att börja i rätt ända när man ska försöka återskapa och återupprätta sitt liv? Fantastiskt att man kan göra saker rätt utan att själv veta vad man gör.Kan bara säga TACK för all kärlek som jag upplevde kom till mej retroaktivt här idag..nu igen! Det händer märkliga grejer i mej och mitt liv. <3 <3 <3
